Vad gör man
Trodde aldrig jag skulle vara besviken över att jag har svårt att framkalla en fläskig dubbelhaka sittandes (med mjuka hals/nackmuskler).
Hos sjukgymnasten gick det fint, men här hemma går det desto trögare. Svårt att tro med tanke på dom 3kg öl jag gick upp i Thailand. Det blir visst så när man tar förvana att börja öla före klockan tolv i tre veckors tid. Plus alla vitlöksbröd man tar till förrätt. Tur för mig att jag har mitt på det torra, övervikt och vitlöksandedräkt är annars ett säkert kort om man vill vara singel och för sig själv.
Har ändå haft en hyffsad dag, fick tummen ur och städade, så när väl min insomnia ger med sig har jag en nybäddad säng att lägga mig i och en fin snarkande karl bredvid mig. Fick finfrämmande i form av Meri och Amanda att dilla skit med i några timmar, så har dödat lite social abstinens! Annars har mina senaste sociala sammanträffande slutat med att jag suttit och grinat. Trötthet, smärta och rädsla gör inte under för nerverna kan jag tala om. Dock har jag haft turen att fått den bästa läkaren och sjukgymnasten som lyssnar, förstår och hjälper.
För att inte tala om min chef, som skrattar åt mig på ett snällt sätt för mina farhågor när jag grinar och säger att jag är dum i huvudet. Allt löser sig som sagt. Hur får vi se, men jag har inte panik mer i alla fall.
Jag suger på att vara sjukskriven.
Jamen kanske att det blir ett lite gladare inlägg framöver. Det är ju jul snart trots allt och i år är jag på hemmaplan med familj och vänner. Finns nog inget jag behöver mer än exakt det just nu.
Myrsteg&myrkryp
Millimetervis går det framåt. Kändes nästan som om jag stod överst på prispallen när sjukgymnasten hurrade och lovordade mina framsteg! Dessa framsteg bestod av att jag kunde framkalla en fläskig dubbelhaka, liggande utan att spänna fel muskler i halsen. Samtidigt har träningen av att framkalla denna dubbelhaka varit svettigare än alla distanspass på myr tillsammans. Tänkt er, att ni tänker, nu ska jag inte tänka en enda tanke. Vips så tänker man: Hej! Jag tänkte inte på någonting! Och i samma veva tänker du: Fan jag tänkte..
Ungefär lika lätt har det varit för mig att inte spänna nack/halsmuskler på fel sätt. Ena sekunden har jag inte spänt, för att i samma veva gå tillbaka till 6års missbrukande av fel muskler och spänt med just dom jag inte ska spänna.
Men jag har haft massor av tid iochmed min sjukskrivning och lärt mig använda rätt muskler och inte fel. Så nu blir det tuffare, jag ska framkalla den fläskiga dubbelhakan.. Sittandes.
100 resor svårare och hur jäkla kul är det med en fläskig dubbelhaka som pris, för att jag lyckats använda mig av muskler för att hålla upp huvudet som alla andra använder utan att tänka på det.
Så nu har jag motivation att få fram denna omtalade, fläskiga dubbelhaka sittandes och även radera denna fläskiga dubbelhaka för gott, då jag vill att mitt pris ska vara smärtfrihet UTAN fläskig dubbelhaka som bevis på detta.
Ja allt löser sig med lite hjälp, vilja och våld. Våld i form av att jag måste plåga mig själv med tanken av att bli sjukpensionerad före 40års ålder.
Men jag har släppt bitterheten och plockat fram beslutsamheten istället. Det som stör mig mest just nu är en mindre king biverkning av medicinen. Myrkryp i benen till en början när jag ska sova, som sen övergår till att mina ben känner för att ta sig en svängom tango när jag väl somnat. Jag väcker alltså mig själv flera gånger under natten av att mina ben lever sitt eget liv. Men minst en månad ska man försöka innan man kan säga att det är en bestående biverkning och försöker med något annat.
Nu ska jag lägga mig i soffan och kolla SATC innan jag kryper ner i sängen med mina myrkryp!
Och försöker drömma mig tillbaka
Jo jag finns
Jag lever i allra högsta grad, även om jag dom senaste två veckorna önskade att jag var lite.. Ja inte död, det låter lite väl dramatiskt. Men om jag skulle kunna falla i koma i två, tre veckor med vetskapen om att jag kommer vakna upp oförstörd och smärtlös vet jag vad jag skulle välja. Även om det sägs att det som inte dödar härdar.
Jag undrar förresten om människan som kom på det uttrycket någonsin haft riktigt ont eller mått så skit att han/hon/hen önskade sig försvinna från jordelivet, om ens för en liten stund. Brustet tonårshjärta, knä ur led, inflamerade visdomständer, inget av ovanstående kan mäta sig med det här.
Nu är jag i alla fall snart inne på vecka tre med en helt outstandning pain i nacke och skalle, jag kunde inte fått ett mer brutalt uppvaknande efter en tre härliga veckor i Thailand. Inte för att jag någonsin njutit av dom sjukdagar jag fått ta ut av pga. den där förbannade whiplashen, men det känns verkligen som ett skämt att jag blir sjukskriven i flera veckor bara dagar efter en tre veckor lång semester. Jag som knappt någonsin haft semester i hela mitt liv. Tycker inte riktigt sommarlov när man var unge räknas som semester.
Innan jag knappt slutade vara unge började jag plantera skog och jobba på långvården på sommarloven. Jag rensade fisk på höstlovet och efter skolan. I det sistnämnda luktade jag gammal mutta blandat med citron i flera veckor efter att rensningen tagit slut (två härliga twins jag samåkte och rensade firre med, kom på den briljanta idén att spruta citronparfym i bilen för att få bort fisklukten, funkade inte speciellt bra).
Jag antar att det jag försöker säga är: Jag gör rätt för mig, och utan att vara ett dugg mallig kan jag nog säga att jag är riktigt bra på mitt jobb, som jag förövrigt älskar, jag kanske är lat hemma men jag är inte lat på jobbet. Så varför ska universum (tror inte på han i det blå, kommer väl inte till himlen nu för att jag säger det, men när jag tänker efter så tror jag inte på det heller) straffa mig när jag för en gångs skull tar ledigt för att vara med han som gör mig otroligt glad och lycklig, utan att ha vardagsbekymmer, matlagning och städning hängandes över en.
Men det blir säkert bra. Smärtrehab om sisådär tre månader, känns också som ett skämt när man mår som ett rövhål, men hej, man har en pytteliten ljusglimt därframme nånstans. Och har jag riktigt tur har dom gett mig en medicin som faktiskt hjälper, det kan bara ta sisådär en månad innan vi vet. Men jag är bara lite bitter. Eller nu ljög jag. Jag är jävligt bitter. För nu är jag förkyld till råga på allt och kom just in i den röda veckan i månaden vi kvinnofolk måste stå ut med, tills man kommer i klimakteriet och blir bitter över det med.
Nu har jag klagat klart och ger fingret åt bitterfittan. Jag hoppas för mitt liv att jag är nere på lägsta skitnivå och bara stiger åt motsatt håll till det bättre.
Snart skrattar jag igen
Om trötthet hade en ansikte
Tänk om man fortfarande skulle ha kvar dom där tonårsgenerna, när man kunde hålla sig vaken hela natten, sova en timme och inte må som en påse skit när man vaknade. Döden har typ vandrat runt här hemma och jag är lite förvånad att dom inte nekade mig min flaska vin på systemet, då jag hade kunnat misstas för en väldigt härjad a-lagare. Skämtåsido så kände jag väl mig mer sliten än jag såg ut, även om jag var långt ifrån snygg med påsarna under ögonen hängande halvvägs ner till knäna.
Nattkneg i all ära men det finns inget jag älskar så mycket som min säng efter dom, och han som ligger i den också då förstås.
Nästa vecka bär det av till Happis, kukkolafemppa och häng med Linno som jag inte sett på hur länge som helst! Och veckan efter det åker vi till Janis syster i Karleby. En del att se fram emot med andra ord. Och datumet för avfärd till Thailand kryper sakta närmare, kan vara därför jag totalt struntar i att det är världens skitsommar i sverige!
Living dead
Nu får det vara slut med det här antihistaminandet. Testat tre olika fabrikat och av varenda en blir jag helt dränerad på allt vad energi heter. Klart man blir trött efter träning och jobb, men det här är verkligen snudd på skrattretande.
La mig för att sova en liten stund efter att jag kom hem imorse, tog väl 5 minuter tills jag sov som en stock och vaknade tungt förvirrad av att brevbäraren bankade på dörren kl.11,45.
Lagade lunch och skulle Bara läsa en liten stund. Japp somnade och sovit som en död med boken i nyllet, tills jani kom hem från jobbet och väckte mig.
Gått runt som en smärre zombie hela dagen, men tog mig i kragen och drog en räd i tvättstugan och har bakat matbröd. Riktigt gött blev det, kvarg och grahamsbröd, kommer köra det receptet fler gånger!
Nu är det soffhäng med älsko som kollar film och jag läser, Offer till Molok av Åsa Larsson. Men är rätt trött (nähä?!) så ska nog däcka och låta Jamppa bära mig till sängen sen!
Trevlig helg
Foggy
Sörplar öl och följer med spänning min karl som följer Finland-USA matchen. Bra mycket roligare att kolla in hans ansiktsuttryck än på matchen i sig! Och så blir jag inte lika rädd när han skriker för jag ser det komma.
Hehehe och dom finska supportrarna har midjeväskor såg jag nu, whats up with That??
Sommarfeeling
Igår var det varmt och soligt, jag käkade min frulle på balkongen och solade min bleka fejja när jag väntade på bussen. Idag är det lortväder. Igen.
Att det blir sommar i Sverige verkar något hopplöst just nu.
Till trevligare saker så har jag varit utan det ljuva snuset i 5 veckor! Har blivit grymt duktig på att äta frukost och mellanmål(som jag aldrig fick i mig innan) och kommit igång med träningen för att döda överskottsenergi och dåligt humör pga. Abstinens.
Och se vill jag ju inte se ut som Barbapappa i bikini när vi åker till Thailand i höst!
Ska kolla på lite arga snickare och sen försöka dra med mig Jamppa på en runda
Heipps
Lite mindre bra
Ja slut-snusandet går fortfarande förträffligt, däremot har jag dragit på mig någon jobbig förkylning med igenkorkad snok, halsont och feber omvartannat. Förstörde mina planer på att träna bort kryp i kroppen istället för att äta när krypet kommer krypandes. I vanliga fall hade jag nog inte brytt mig och pumpat rumpa i alla fall, men har ingen lust att dra på mig trevligheter som dubbelsidig lunginflammation eller sabba hjärtmuskeln lagom till att vi åker till gävle.
Vilket vi gör nästa vecka! Firar valborg där i år och det kommer nog bli sköj, så länge jag hinner bli frisk!
Vappu 2010 festades det rejält i uppsala
Med en massa grabbs
Och en och annan fylltratt..
Förra året var vi på hemmaplan men det är en rätt dimmig historia för min del.. Hehe.
Får se hur det slutar i år!
Det går bra nu
Dag 5 utan snus och det blir bara lättare. Igår blev jag knappt tvär-arg alls, bara lite irriterad hehehe..
Nej men seriöst så går det bra och jag är rätt stolt ändå. Jag sitter på en grym envishet, tänk om jag skulle kunna rikta den envisheten mot vettiga saker lite oftare? Ja vi får väl se.
Dock småäter jag lite för mycket, och risken är att jag kommer se ut som julegrisen lagom till sommaren gör entré (när det nu kan tänkas vara).
Men i vilket fall som helst en snusfri julegris!!
Wohoo
3 veckor i Thailand bokat!!
Kommer lätt bli min bästa födelsedag ever, även om den kommer spenderas på ett flygplan!
Behöver jag säga att jag är lycklig??
Det här med abstinens
Det skulle verkligen vara intressant att veta hur psykisk min snus-abstinens faktiskt är. Om Jani tex. hade bytt ut all snus i dosan till nikotinfria utan att jag visste om det, hade jag då haft världens myrkryp och nerverna utanpå kroppen? Eller hade det blivit värsta placeboeffekten så jag inte märkte någon skillnad och blev lugn som en filbunke i tron om att det var "riktig" snus och riktigt känner hur nikotinet vandrar genom kroppen?
Hursomhaver så har vi nog fått en liten inblick i hur det kan tänkas komma bli för stackars Jamppa den dagen vi bakar bulle i ugnen. Inte lätt bokstavligt talat. Även utan abstinens så har jag rätt hett temperament, så plussar vi på abstinens på det så blir jag nog rent ut sagt ett smärre helvete att leva med. Men han har tålamod med mig, min älskade karl!
Utöver min snus-misär så har det varit en bra söndag. Drog ihop en smörgåstårta sådär helt plöbe. Linda har varit här och bakishängt och Niina droppade förbi och smaskade på ovannämda smörgåstårta, som faktiskt blev jävligt god om jag får säga det själv!
Nu ska jag fortsätta suga på en kall Norrlands guld och kolla hockey.
Om man ska janka om snuset så hade kvällen varit perfekt om jag hade haft en brännande prilla under läppen. Men det har jag inte.
Så 9/10 ligger det på en skala just nu.
Inom kort hoppas jag att 10/10 kan upplevas utan snus!
Fan och hans moster
Det här med att sluta snusa var ju en jävla idé. Att sluta snusa i samband med röd vecka är en ännu större jävla idé. Hur tänkte jag där? Tänkte jag alls? Övertrodde mig sjäv kan tänkas om vi ska tro.
Vad vi kan konstatera är att om jag fortfarande kan säga "Min" och "Jamppa" i samma mening efter det här så lär vi klara allt och lite till. För jag har redan haft lust att dänga något i huvudet på honom och jag kan bara gissa vad han har lust att dänga i skallen på mig.
Men nu ska vi inte ta ut något i förskott. 24h utan snus och still going strong. HAHA vadå jag försöker intala mig själv.
åååååååååååh...
21/2-12
Har gått fram som en vettvilling på speed med dammsugare och skurmopp. Jag har rensat mitt sminkförråd (för första gången på ca. 5 år, otroligt att jag inte gått runt med kroniska ögoninflammationer eller tappat synen med tanke på vilka bakteriehärdar ögonskugga och maskara faktiskt är), har gjort ett tappert försök att rensa avloppet i duschen men det gick inget vidare, så det överlåter jag till mannen i huset. Förutom ett matintags-avbrott med Niina har jag rusat runt i 4 timmar utan att stanna.
Nu ska jag susa runt som en vettvilling runt skidspåret. Sol och vårväder sätter sina spår för jag är full av energi. Och så kan ju två burkar redbull också ha ett finger med i spelet.
Ropa inte hej..
Innan du är på andra sidan bäcken.
Jag har varit läskigt förskonad från allt förjävlig värk ända sen snön kom. Tänkt lite what? Kan jag ha sån tur, för mig själv. Haha fan att jag trodde själv där. Igår kom det med buller och bång!
Kan ha att göra med att jag fick gräva fram bilen än en gång. Kan ha att göra med att vi fick bära prinsessan Melinda i rullstolen för att ta henne över gården och in i färdtjänsten (poängterar att det inte finns något jag inte skulle göra för den lilla fisen, hennes 100watts leende när 3 pers bär henne och snön faller ner i ansiktet på henne slår allt!)
Och det kan ha att göra med att jag körde in i plogkarmen och fastnade.
Och det har definitivt att göra med sorg i hjärtat efter att morfar gick bort.
Men Jani gav mig en massage som bara en finne kan, jag skrek, kved, ville grina och skrattade omvartannat och idag är det mycket bättre. Har tom. träningsvärk och då vet man att det tagit rätt.
Borde städa färdigt här hemma, men idag ger jag mig själv frikort så jag är pigg på jobbet istället. Dra en räd med dammsugare och skurmopp hinner jag imorgon. Så istället tänker jag lägga mig i soffan och läsa.
Home is wherever i´m with you
Ha en bra alla hjärtans dag allihopa!
