attvaraenkitti

För ganska exakt ett år var jag en helt annan människa på en helt annan plats. Jag var ingen lycklig människa. Det märktes utan att jag märkte det själv i form av viktras och större social fobi än jag annars har. Magkänslan säger det mesta om man bara väljer att lyssna på den (i vilken form den än yttrar sig på). Jag som annars är rätt duktig på att äta både mat och godis blev ungefär lika intresserad och sugen som jag är på att läsa bibeln. Inte ett skit alltså. Man kunde vifta med en apelsinkrokant framför näsan på mig och jag RYNKADE på den. Näsan alltså. Illa.

Tog mig i kragen och idag mår jag bra. Efter att ha varit nere på 42kg som minst när jag mådde som värst, väger jag idag 55 pannor.

Lite mera hull i nyllet på understa bilden ja!

Nu ska jag börja förbereda middag, trevlig helg, det ska i alla fall jag ha!

En massa kul på agendan kommer hända inom en snar framtid. Linda kommer hit på lördag och det kommer bli apkul! Man tänker inte riktigt på hur mycket man tar sina syskon, och resten av familjen för den delen, förgivet förrens man flyttar åt olika håll. Dom som bara var en stängd dörr bort tidigare är plötsligt många mil bort.

Jag har tur att lillebrors fästmö bor i Umeå, då får jag lite mer tillfällen att träffa honom än jag annars skulle få. Plus att fästmön själv är en rolig och vettig människa att umgås med. Äldsta syster som jag tidigare hade turen att få riktig kvalitétstid med på jobbet och fick många tunga stenar att lyfta från axlarna är alldeles för långt borta och vi ses alltför sällan. Det gäller alla. Mina syskon är dom bästa och jag önskar att alla bott på samma ställe! Men som läget är får man nöja sig med dom tillfällen som ges, och dom tar man vara på ordentligt!

Nästa vecka åker jag och min bättre hälft iväg till Helsingfors, kommer bli grymt skönt att komma iväg hemmifrån bara han och jag, utan måsten och inget annat än oss själva att tänka på. Helgen efter funderar vi på om man borde fixa fest för att fira våra födelsedagar. Jag har bara roliga saker att se framemot och det väger upp den gånga skitveckan då jag låg hemma med förkylning och nötte böcker och Greys.

Nu blir det tv innan det blir dags för sängen, efter varje nattpass jag haft är det lika härligt att krypa ihop bredvid grabben som gör att jag sover bättre än bäst!

Försöker utrota förkylning och fanskap ur min kropp. Jag har inte lust och inte tid att vara sjuk. Jag hade en massa planer och för en gångs skull mentalt peppat upp mig till max för en hel dags organiserande i garderob och gästrum. Icket. Vaknade med igensnorad näsa och en nacke lika flexibel som ett järnrör. Hur kommer det sig att förkylning sabbar min redan sabbade nacke? Nåväl. Efter att ha läst en bok på 600 sidor igår och sett 1 säsong av Greys idag var det inte enbart baciller som förvandlat min hjärna till bomull. Så när Jamppa kom hem från jobbet for vi till Aboretum och fiskade friskluft och klappade får. Betydligt mindre luddigt i huvudet nu men snoret och järnröret sitter i.

Men jag ska inte klaga, hellre dra sjukan nu än när vi åker till Helsingfors. Nu blir det ryggläge på soffan så nära Jani jag kan komma. Dock ser jag skräck i ögonen på honom så fort jag kommer för nära och en puss är bara att drömma om för tillfället. Såklart när man behöver det som mest.

Hursomhaver så var det tavelfix, idol och spel hos Dennis och Niina igår, grymt kul faktiskt. Även om jag inte förstår hur jag INTE tog hem segern i yatzi trots bonus OCH yatzi....

Nu ska jag grovstäda i bruna rummet och laga mat.