Träningsvärk
Gårdagskvällen spenderades i skidspåret på Gammlia. Med friska tag tog vi oss fram i spåren, syrran och jag. Skrek som två små ungar i backarna och Bambi på isen såg mer graciös ut än vad jag själv gjorde påväg ner, balansen har inte riktigt gett sig till känna ännu.
Efter ett tag inte fullt så friskt. Vi skulle åka 3,7km. Det började kännas att vi sprängt den sträckan med råge. Och till våran förfäran märker Linda en viss backe vi rundat en gång tidigare.
I mörkret i ett spår man aldrig åkt i tidigare ser allt likadant ut. Vi hade parkerat vid Berghem och helt plötsligt har vi passerat Gammliahallen två gånger. Vi gör det enda raka och ber om hjälp! Dock visade det sig att skidåkande umebor är tungt snobbiga och bevärdigade oss inte ens en blick när dom åkte förbi. Tillslut fick vi stop på en norska som förklarade vars vi var ungefär. Så det var bara att fortsätta staka sig fram runt 1,9km spåret för att vi skulle komma fram till våran "avfart". Innan vi är framme vid bilen möter vi samma norska igen som drog iväg världens flin när hon såg oss och som säkert övergick i rent gapskratt så fort hon passerat.¨
Vi har alltså lyckas bränna våra broar redan första rundan runt det spåret, nu kommer vi för alltid vara idioterna som åker vilse på ett spår som går runt runt runt.
3,7 skulle vi åka men vi landade väl på 8-9km istället, dagens träningsvärk är inte att leka med, så skippar skidåkning och kör på prommis ikväll.
Dum&dummare
15/1-12
Helgen drog förbi med rasande fart. Gårdagen spenderades med en bakis som en var av denna värld, ändå måste jag säga att det var värt det för det, då det blev en flummig annorlunda utgång i fredags. Roade mig med att kolla hela säsong 2 av SATC och äta godis i princip hela dagen.
På natten hämtade jag upp 4 fylltrattar och körde hem alla och envar och sen sleepmode med en av fylltrattarna som gjort allt och lite till för att knuffa mig ur sängen inatt. Tacken för skjutsen lixåm.
(Tre av fyllona)
Från lingon till blåbär så har jag till 90% säkerhet diagnostiserat mig själv med psoriasis. Mitt vänstra armveck och högra armhåla ser förjävligt ut. Kliar så utav bara fan och som en del vet så är jag något så jävulskt otursdrabbad när det kommer till krämpor av olika slag. Och så ligger det i släkten så det är väl givet att det är jag som drabbas.
Inte för att jag nu önskar det på någon av mina syskon heller. Om jag nu ska låtsas tro på något så har jag nog inte varit en allt för god människa i mitt tidigare liv. Jag hånade väl någon stackars sate med kliande utslag och skrattade en hjulbent individ rätt upp i pallet.
Därav mina egna utslag och trisklande höfter.
Om man ska tro.
Men det gör jag inte.
Det bah händer.
Sons of anarchy nuva!
Hangover
Efter igår kan jag konstatera två saker.
1. Jag måste börja tugga maten ordentligt
2. Minttu black är absolut inget för mig
Hur jag kom fram till detta kan ni nog lista ut själva!
Men även om det slutade mindre bra så var det riktigt kul igår. Det blev en sån där en-öl-på-varje-krog runda. Dock var det knökat på Bishops och det var knökat på Rex, så det blev en öl på Pipes, några öl på Allstar och åt helskotta för många på Krogen krogen (heter Lokal numer men krogen krogen var ett så king namn på en krog så jag tycker nästan det är synd och skam att dom bytt namn!)
Träffade på ett snille, lite i stil som Sheldon i The big bang theory, en britt som sprang runt i underställ och en gubbe som inte kunde hålla munnen stängd mer än 2 sekunder.
Fick lift hem med gubben som äger pizzerian på Älvans väg och som blev grymt förolämpad när vi ville betala för oss. Ovannämda minttu black ville upp i samma stund som vi kom innanför dörren. Och man vet att det är riktig kärlek när Jani utan att klaga städade upp efter mig och slängde mig i duschen för att städa till mig själv.
Så ikväll kommer jag med glädje ligga på soffan insnurrad i täcket och bara glo på serier och äta ostbågar medans Jani festar loss med sina kollegor!
Friday i´m in love
Det är fredag den 13 och förutom att jag lyckas låsa min telefon och dragit ner lampan från fönsterbrädan med röven är jag rätt befriad från otur än så länge. Om man nu ska tro på sånt som att en fredag med siffrorna 1 och 3 är en specifik dag då allt går åt skogen.
På tal om lampan ja. Jag är mycket medveten om att bakdelen på mig blivit rätt mycket större det senaste året. Men att den har så stor svängvidd att jag river ner saker med den är väl ändå att gå för långt. På måndag kickar jag igång mitt nya hälsosamma liv på riktigt. Bra tajmat att Jani åker då och är borta 10-14 dagar, lär ju ha en massa överskottsenergi att göra av med, som jag vanligtvis gör av med på ett betydligt roligare sätt än att svettas på gymmet! Men men, mindfulness is the word. Jag ska göra det bästa av situationen, börja hälla i mig vidrig mivitotal morgon och kväll igen. Äta mer grönt och mindre vitt (socker) och komma igång med att äta på mer regelbundna tider. Mitt blodsocker är mitt eget personliga helvete (och Janis hehe) som pendlar hejvilt och likaså humöret.
Ööh
Ikväll blir det afterwork, Bishops och biljard. Imorgon ska jag ta en aplång sovmorgon och så blir det kvalitetstid med mig själv med bastu, SATC och en king bok bara jag hittar en, då Jani ska på firmafemppa!
Allt för idag heippasej
Mamma, är lik sin mamma
Ju äldre jag blir desto mer lik min mamma blir jag. Detta visar sig på många olika sätt, men ett som verkligen visar att jag är min mor upp i dagen är när jag åker bil med Jamppa. Jag har aldrig varit åkrädd, snarare den som skriker fortare och sladda! Men helt plötsligt är jag den som sitter brevid och skriker Kör inte så jävla fort!! Jag sitter och "bromsar" i passagerarsätet och slänger fram och tillbaka med huvudet som en uggla för kolla av vägen fram, vid sidan om och bak. Så efter en längre resa som när vi åker till Happis är jag helt svettig, stel och hes efter allt skrikande, bromsande och ugglande.
För att inte tala om hur knäpp jag har blivit gällande skor mitt på e4an.
Ja det är mamma och resten av familjen som vet vad jag menar med det!
Det här inlägget blev tillägnat min kära lilla mamma!
10/1-2012
Har en helt sjuk träningsvärk i mina stackars armar och ben. Kan informera om att det fäste när det skulle fästa, men det gled tamigfan INTE när det skulle glida. Jag var tvungen att staka i varenda nerförsbacke för att inte stå på trynet i snön. Det är nu jag skulle behöva min kära farsgubbe som fixar biffen!
Idag står det matlagning och simning på schemat. Och en hel drös med mys med min karl. Det gick undan på jobbfronten för honom. Han fick erbjudande om att jobba i Oslo igår och på måndag åker han.. Tur att Linda flyttat hit så jag har någon att tvinga på mitt sällskap.
Nu ska jag kolla några avsnitt av SATC innan det är dags för lunch.
Premiär
Idag ska mina sprillans nya skidor jag köpt rastas för första gången. Ärligt talat är det nog skidorna som kommer rasta mig och inte tvärtom. Det behövs vill jag lova.
Jag och syrran har gjort en deal om att fläsket ska brännas så man vågar visa sig på playan i sommar, och jag behöver all tid och peppning jag bara kan få.
Omnämda skidor skrapades, slipades och vallades (fuskar med tejp men ändå) igår och vi såg väl inte allt för proffsiga ut när vi gjorde det. Båda två iklädda underställ efter rundan igår, sittandes på köksgolvet med en bilskrapa och dammsugaren i högsta hugg. Så det återstår att se om vi totalförstörde skidorna eller om dom kommer glida när dom ska glida och fästa när dom ska fästa!
Dock är min mage lagom glad efter lunchen med syrran tidigare idag.. No more Shanghai på ett tag. Jag hoppas för mitt liv att jag inte drar en Gunde i spåret och skiter i brallan. Det vore allt slutet på min comeback i spåret innan det ens börjat.
Dags att svida om för så fort Linda kommer från jobbet kör vi!
9/1-2012
Igår tog jag 2012 första motionspass. Jogg med syster i ett snöklätt, mörkt Umeå. Tungt och inte bara pga. kass kondition. När tragiska saker händer och speciellt när det gäller unga människor blir man påmind om sin egen dödlighet. Ingen kan säga när det tar slut. Ändå är man så ofta rädd att leva till fullo och våga göra saker man aldrig gjort innan.
Jag kände dig inte speciellt väl, men Haparanda är en liten stad och alla känner till alla. Och det känns bara helt sjukt att man en dag finns, för att nästa dag vara borta.
Mitt nyårslöfte är att bli bättre på att hålla kontakten med vänner, bara för att man inte bor i samma städer längre betyder dom minst lika mycket om inte mer.
Börjar bra
Är sådär äckligt pigg som man bara kan bli när man gått runt hela dagen utan att göra något vettigt. Eller jo jag har köpt valla och bokat bowlingbanor till imorgon, men det var ju inte speciellt energikrävande.
Så nu är jag pigg. Jamppa är dödens trött. Han skulle kolla hockey. Därför kunde vi inte kolla Sons of anarchy. Vad gör han? Jo han sover.
Hursomhaver så gick mitt sluta snusa åt fanders. Jag gillar att snusa. Jag älskar den brännande känslan prillan ger under läppen, den stör inte någon (som ciggen gjorde för då luktar man böckling.. Min kära pappas ord, och i efterhand kan jag bara hålla med honom även om jag envisas med att röka så fort jag blir på packen)
Prillan är min bästa vän när jag jobbar och goungen somnat och man själv sträcker ut sig på soffan och ska varva ner. Och hur dumt det än må låta så är prillan en social grej också. Jag och Maria plockar prillan in och prillan ur när vi byter av varandra på jobbet. Jag är ju den som inte kan dra hem på en gång när jag slutat jobba utan stannar och snackar i en timme innan jag pallrar mig hem. Samtidigt blir Maria orolig om jag inte är på jobbet minst 20min innan jag börjar. Det är tjusningen med att ha ett jobb man älskar!
Ja nu har jag biktat mig om mitt sluta-snusa-vederlag och talat om hur tråkigt jag har. Så nu ska jag ta tag i mitt senaste bok-köp och mysa ner mig i soffan bredvid min sovande snyggare hälft!
Tack och godnatt
2012
Jag har insett att man inte kan klaga på andras kassa blogg-uppdateringar när man är 100 gånger värre själv. Så jag får väl ta tag i min egen skit innan jag muttrar över andras.
2011 har övergått till 2012. Blir nog ett bra år, 2012 klingar bättre än 2011!
Och så blir det väl vad man gör det till.
Nyårsmiddag
Systeryster var här med sambo och firade in det nya året! På fredag blir hon själv umebo, det om något är en bra början på det nya året!
Köpt nya racerskidor! Undrar om man får lämna tillbaka dom om dom inte går fort nog? Beställde snö samtidigt som jag köpte dom och det fick jag med råge under 3 dagars tid (snöstorm typ)
Haft roliga utekvällar med äldsta syster med sambo!
Hängt med lillebror och hängt ännu mer med hans fina fästmö!
Dennis och Jamppa (mest dennis då) rev ner våran fula röda tapet i köket och fixade dit en betydligt finare
För att inte tala om alla fina stunder med mina underbara karl
Det var allt jag hade att komma med för stunden. Nu ska jag iväg och köpa valla och försöka mig på att bemästra denna konst. Kan sluta hur som helst. Så länge det inte går som för sunes pappa som vallar skidor med ägg och vad det nu var så får det anses som ett lyckat uppdrag!
Premiärtur på söndag när Linda pallrat sig hit igen!
