attvaraenkitti

Försöker utrota förkylning och fanskap ur min kropp. Jag har inte lust och inte tid att vara sjuk. Jag hade en massa planer och för en gångs skull mentalt peppat upp mig till max för en hel dags organiserande i garderob och gästrum. Icket. Vaknade med igensnorad näsa och en nacke lika flexibel som ett järnrör. Hur kommer det sig att förkylning sabbar min redan sabbade nacke? Nåväl. Efter att ha läst en bok på 600 sidor igår och sett 1 säsong av Greys idag var det inte enbart baciller som förvandlat min hjärna till bomull. Så när Jamppa kom hem från jobbet for vi till Aboretum och fiskade friskluft och klappade får. Betydligt mindre luddigt i huvudet nu men snoret och järnröret sitter i.

Men jag ska inte klaga, hellre dra sjukan nu än när vi åker till Helsingfors. Nu blir det ryggläge på soffan så nära Jani jag kan komma. Dock ser jag skräck i ögonen på honom så fort jag kommer för nära och en puss är bara att drömma om för tillfället. Såklart när man behöver det som mest.